Rätten att häda

 

När Irans religiöse ledare ayatolla Khomeini år 1989 utfärdade en fatwa över den brittisk-indiske författaren Salman Rushdie, med motiveringen att han hädat islam i sin då nyligen utkomna roman Satansverserna (1988), blev uppståndelsen stor i hela världen. I Sverige rea­gerade bland annat författaren Kerstin Ekman med att kräva att Svenska Akademien, där hon suttit som ledamot sedan 1978, skulle fördöma fatwan. Akademien avstod från att ta ställning vilket fick Kerstin Ekman att lämna sin stol. Flera år senare, våren 1994, bildade hon tillsammans med Arne Ruth, Ove Bring, Maria Ekman, Gabi Gleichmann och Benkt-Erik Hedin Svenska Rush­die­­kommittén, och höll samma år ett anförande å kommitténs vägnar med titeln ”Rätten att häda”.

 

I detta nummer av ESSÄ återges anförandet i sin helhet. De som läst och skrivit eller tecknat utifrån det är Mohammad Fazlhashemi, Agneta Pleijel, Johan Wennström, Torbjörn Elensky, Lars Sjunnesson och Jila Mossaed.

 

Mohammad Fazlhashemi
Härfågeln och Bilqis

Agneta Pleijel
Heta känslor, kallt förnuft

Johan Wennström
Gör ingen skada

Kerstin Ekman
Rätten att häda

Torbjörn Elensky
Den sista hädelsen

Lars Sjunnesson
Utan filter

Jila Mossaed

Min mor är öknen

 

 

ESSÄ NR 5

kr135,00Pris
  • Tidskriften ESSÄ nr 5

    Redaktör: Emi-Simone Zawall
    Formgivare: Jens Andersson

© TIDSKRIFTEN ESSÄ